Kiropraktik

Kiropraktik (från grekiska: att göra för hand) uppstod som ett separat yrke i USA på 1890-talet.  Ända till 1950-talet kvarstod yrket i sin ursprungliga form – isolerat, kontroversiellt och återfanns övervägande i Nordamerika. I dag, mer än 100 år efter yrkets uppkomst, finns kiropraktorer och utbildningsinstitutioner över hela världen och yrket har uppnått bred acceptans för dess tjänster, inklusive den karaktäristiska manipulationen.

Majoriteten av en kiropraktors patienter besväras av åkommor i ländrygg och halsrygg/cervikogen huvudvärk som har stor inverkan på patienten, arbetsgivaren och samhället generellt i form av nedsatt arbetsförmåga och därmed stora kostnader. Flera omfattande studier har det senaste decenniet visat på stora samhälleliga vinster om kiropraktik får en större roll vid behandling och rehabilitering av denna folksjukdom.

Huvudfokus i kiropraktik är förhållandet mellan ledfunktion, mjukdelar och nervsystem, och hur detta förhållande påverkar hälsan. Den primära behandlingsmetoden är manipulation, eller ”led justering”. Andra behandlingsinsatser är mobilisation, traktion, rehabilitering, patient utbildning, förändring av livsstil, fysikalisk terapi och ortopediska hjälpmedel. Även en betoning på hälso-förebyggande insatser och tidig återgång till aktivitet ingår i en kiropraktors behandlingsarsenal.

Kiropraktik är i dag det tredje största primärvårdgivaryrket i världen efter medicin och tandläkeri. Professionen har alltid betonat förhållandet mellan kropp och själ i hälsa och kroppens naturliga läkande krafter. Detta representerar en biopsykosocial filosofi, snarare än en biomedicinsk filosofi som den traditionella läkekonsten anammat. År 1997 blev World Federation of Chiropractic, som representerar nationella kiropraktor organisationer i 80 länder, invald som medlem av WHO:s organisation CIOMS, Council of International Organisations of Medical Sciences.

Läs ytterligare: www.kiropraktiikka.eu